Datorspel tar över en allt större del av barn och ungdomars liv idag. Hela 49 % av alla pojkar mellan 13 och 16 år spelar datorspel eller tv-spel varje dag. För flickor är motsvarande siffra bara 2 %, men antalet flickor som spelar datorspel ökar också. Det är en utveckling som kan oroa många föräldrar, framförallt de många våldsamma tv-spel som finns på marknaden. Men vad säger egentligen forskningen i frågan?
År 2010 gjordes en sammanställning av drygt 100 studier i frågan, av stora namn inom hjärnforskning och beteendeforskning. Slutsatsen av dessa studier var att det finns ett samband mellan våldsamma tv-spel, aggressivt beteende och minskad empati. Hjärn- och beteendeforskare på Karolinska Institutet menade att flera viktiga funktioner i hjärnan utvecklas under barnens tidiga tonår. Ett sådant exempel är impulskontroll, förmågan att kontrollera aggressiva reaktioner. Forskarna menar att denna kontroll trubbas av i och med tillvänjningen då barnet spelar ofta, liksom i och med belöningssystemet för aggressiva handlingar i spelet. De menade också att ett överdrivet spelande av våldsamma spel kan hindra barnen från att utveckla empati, något som annars hindrar oss från att göra illa andra.
En nyare studie gjordes 2014, denna gång på pojkar mellan 12 och 16 år. Malena Ivarsson, som ligger bakom studien, studerade då pojkarna i deras hemmiljö. Hon kom fram till att pojkarnas stressystem inte aktiverades när de spelade våldsamma spel på samma sätt som hos människor som inte spelat dem förut, vilket hon tolkade som en avtrubbning. Hon såg också att ovana spelare fick sömnproblem efter att ha spelat, vilket inte gällde de spelvana pojkarna.
Per Strömbäck, som är talesperson för dataspelsbranschen, menar dock att hennes resultat kan tolkas på flera olika sätt. ”Avtrubbningen” menar han helt enkelt kan vara tillvänjning, och sömnproblemen menar han kan bero på upphetsningen från spelet, och således lika gärna skulle kunna komma från ett annat slags stressande spel, som ett racingspel.
Sammanfattningsvis gäller det som förälder att använda sig av sitt sunda förnuft. Att låta sina barn spela med måtta, och att respektera åldersgränserna som är satta på spelen. Detta anser även Per Strömbäck vara ett positivt resultat av Ivarssons undersökning: ”…om slutsatsen är att barn inte ska spela spel med artonårsgräns så är det en viktig poäng. Spel är inte leksaker.”
